Etikettarkiv: forskning

Herpes aktiveras från dvala med hjälp av protein

Published / by Könsherpes.com

När herpes simplex smittar en person går viruset i dvala och gömmer sig inuti nervcellerna för att regelbundet vakna upp och orsaka symtom som tex gneitala sår och blåsor.

Hur lyckas viruset klara av att bara hos vissa individer visa symtom men ändå kunna sprida sig till nya värdar?
Det är en fråga som har ställt i årtionden av forskare. Ny forskning från Harvard Medical School visar att viruset använder ett värdprotein som heter CTCF för att göra just detta.

I en serie experiment utförda på möss upptäckte forskarna att CTCF proteinet hjälper viruset att reglera sin egen sömnväckningscykel vilket gör det möjligt för viruset att etablera latenta infektioner i kroppens sensoriska neuroner där det förblir vilande tills det att det reaktiveras, visade forskningen.

Forskning kring herpes

Protein styr herpesvirusets sömncykel – möss visar vägen

Dvalan viktig strategi för viruset
Herpes simplexvirus förmåga att gå in och ur dvala är en viktig överlevnadsstrategi som säkerställer dess fortplantning från en värd till nästa. En sådan symptomfri existens tillåter att viruset förblir utom räckhåll för immunsystemet medan den periodiska reaktivering säkerställer att den kan fortsätta sprida sig från en person till en annan. Forskningsresultat avslöjar ett intressant beteenden hos herpes simplexviruset – dess förmåga att övergå mellan oaktiv och aktiv infektion, vilket gör att det kan vara helt oaktivt men ändå vara försatt i ett slags vänteläge.

Tidigare forskning har visat att virusets sömnväckningscykel regleras av en interaktion mellan två uppsättningar gener. Å ena sidan stänger de så kallade latensassocierade transkriptgenerna eller LAT-gener transkriptionen av viralt RNA, vilket stimulerar viruset för att gå in i viloläge eller såkallat oaktiv fas. Å andra sidan främjar ett protein framställt av en gen som heter ICP0 aktiviteten av gener som stimulerar virus replikationsförmåga och orsakar aktiv infektion.

Muterat virus skiljde sig intialt inte från orginalet
Med utgångspunkt från dessa tidigare upptäckter (ovan) avslöjar den nya studien att denna balans som krävs för att viruset ska vara aktivt/oaktivt aktiveras av CTCF-proteinet när det binder sig till virusets DNA.
För att testa hypotesen om att CTCF är en nyckelregulator i virusets sömncykeln har forskning utförts på så kallade bindningsställen dvs fläckar på virusets DNA där CTCF-proteinet låses fast på för att aktivera LAT-gener som aktiverar viruset. Forskare har skapat en förändrad version av viruset som saknar två av CTCF-bindningsställena. Frånvaron av bindningsställen gjorde ingen skillnad i tidiga eller akuta infektioner, enligt studiereslutaten. I ett försök visade mänskliga celler infekterade med den mutanta formen av viruset liknande nivåer av replikation som celler infekterade med den omuterade virusvarianten. Samma mönster uppstod när viruset provades på möss. Djur som infekterats med normala och mutanta former av herpesviruset hade liknande utveckling av infektion under de tidiga infektionsstadierna.

Muterat virus har svårt att vakna från sin dvala
När forskare vidare undersökte dessa båda virusvarianter av herpes (se ovan) i kluster av nervceller kända som trigeminala ganglier såg de samma mönster. Under latent infektion liknade virusnivåerna i nervcellerna hos möss infekterade med båda formerna av viruset, muterat och omuterat. Men när viruset aktiverades uppstod för första gången en slående skillnad. Nästan 80 procent av de nervceller som smittats i möss med vanligt omuterat herpes simplexvirus och odlats i ett labb, slår ut sina muterade kopior visar försök. Mutantviruset hade en signifikant försvagad kapacitet att aktivera sig vilket visade sig under försöken.

Sammantaget visade experimenten att avlägsnande av CTCF-bindningsställen på virusets yta försvagade dess förmåga att vakna från sitt vilande tillstånd påtagligt. Bevis för att CTCF-proteinet är en nyckelregulator för sömnväckningscykeln vid herpes simplexinfektioner anses nu vara bevisat.



Källa:
Harvard medical school
Kontrollerad 2019